2009-12-18

(Fritt från mötet/ant av Åsa Kadowaki)

Vilka övertygelser styr våra beteenden – vilka "GRUNDANTAGANDEN" eller "SANNINGAR"- vad är fult i Sverige? – Vad vill vi undvika – ”förvridna dygder!” "Vi är alla lika" - hindrar oss från att utveckla och dra nytta av våra olikheter.

(inte dåligt i sig men förvridet) – konstgjorda kopplingar mellan ord och egentliga beteenden - tolkningar och etiketteringar av vad andra gör så att man kan styra andras upplevelser.

Tema utstött - att ha ett system som utesluter vissa är "förbjudet", men man kan gärna begränsa de som har mycket resurser - för att andra ska "slippa känna sig dåliga".

Att etiketteras som orättvis är det farliga - inte att vara orättvis. Det kan man vara men kalla det något helt annat så kan man komma undan med det också. Vi gör oförnuftiga saker för att slippa bli kallade orättvisa(om man är orättvis har man gjort någon till ett offer). Detta bidrar till självcensurering för att inte stå ut från gruppen. Kollektiv orättvisa är däremot ok.

Vad riskerar man om man går emot detta?

Jo, att ALLT måste normalfördelas

- tycker vi lika = allt bra – målet är att vara överens istället för att olika åsikter ska kunna diskuteras - psykologiskt undvikande som nationaldygd (konsensus, diplomati)

Nåd före rätt (sunt förnuft gillas ej)

Svårigheten att balansera individ mot grupp – är jag utstött om jag känner mig utstött för att jag inte får som jag vill..

Det största straffet är att bli utstött av samhället. 

Det största brottet är att stöta ut någon ur samhället. Gör jag det så förtjänar jag det största straffet - att själv bli utstött...

Någon ber om hjälp och får inte det – skadar sig själv – den som inte hjälpte är den som gjort fel - snedförskjutning av ansvar.

Propagandateknik – binda argument till övertygelser som man inte kan säga nej till, vilket motarbetar självständigt tänkande och eget ställningstagande. Tänkande människor som vill ta ansvar för sina handlingar och klarar av att känna, blir svårstyrda....

Relationer i en omogen organisation, skapas genom att prata med varandra om andra – budbärare – ser till att man håller sig på sin plats och inte stör ordningen. Går man emot detta skapas obalans i makthierarkin.

Polarisera inte! – då måste man välja antingen eller – håller hellre tyst och blir medlöpare - minsta motståndets lag.

"Sköra" – man kan säga sanningar om man säger det på ”ett mjukt sätt” – att säga sanningen för hårt är värre än den värsta lögn.

Ditt sätt gjorde mig illa  och man kan inte känna fel - du är ond om du får mig att må dåligt.

Om den andre bekräftar ett behov jag har( jag får höra det jag vill höra), blir jag inte så noggrann i min bedömning av den andre. Om någon däremot väcker mitt obehag genom att att tänka annorlunda, kan jag bli alltför dömande(det narcissistiska dilemmat).

Obehag ska ageras bort i ett sammanhang som har låg frustrationstolerans. Curlingsamhället är det omogna samhället som styrs av kortsiktiga förstärkare istället för långsiktiga mål.

Varför behöver vi (behandlare) ett erkännande, när tex läkaryrket har ansetts vara ett kall – har vi fastnat i bekräftelseknarkandet när vi inte lärt oss att tillfredsställa egna behov?

Man får inte berömma sig själv - tar från någon annan (istället för "good for you" som finns i USA).

?Man får inte ta för sig - då får ju någon annan mindre.?

Andra teman – överordnade – konflikträdsla, egenansvar, slippa skit (undvika obehag) – avstå från sitt eget tänkande för att slippa ta skit – inte ha något att vinna på det -"what's in it for me"...Hur utveckla en levande etik i "egennyttans tid" (Peter Singer)?