I huvudet på en gammal företagsläkare

av Gun-Britt Karlsson, gynekolog och företagsläkare

Debatten nu om sjukskrivningar är bra - den behövs - för det ÄR en svår fråga med så många vinklingar. Och många människors öden som berörs av den.

Under de gångna 4,5 åren har jag inte haft mycket anledning att inleda sjukskrivningar, det var bara i jobbet som företagsläkare på Samhall - ett jobb jag haft i olika former under 25 år. Annars sysslade jag med försäkringsmedicinska utredningar och de extremt långtidssjukskrivna, bidrog till att avsluta en del sjukskrivningar - och till att andra blev permanentade sjukersättningar.

Sedan i våras arbetar jag både med försäkringsmedicinska utredningar och vanlig företagshälsovård, där frågan ofta är sjukskrivning eller inte sjukskrivning. Och nu märker jag hur svårt det faktiskt är att bedöma om en person har medicinska skäl att få ersättning. Vad är sjukdom? Vad är arbetsförmåga? Mycket oklara begrepp. MEN: Det är inte rimligt att 552 000 människor i Sverige är förtidspensionerade. Även om det tydligen aldrig varit fler i arbete än just nu. Och det är samspelet av många faktorer som lett till detta tror jag. Ett av problemen är att vi läkare låtsas, som om vi vet mer än vi vet. Att vi inte tar oss tid att ta reda hur människor har det, bara lyssnar på ytan. Att vi låtsas, som om vi kan göra patienterna friska mer än dom själva kan. Och att patienter gärna vill att det ska vara så att doktorn vet bäst. Att vi inte tar oss tid att förklara vad vi faktiskt vet - om tex vikten av fysisk och psykisk aktivitet för hälsa och välbefinnande.

Mycket av de behandlingar vi ordinerar tex sjukgymnastik, smärtstillande och samtalsbehandling tror jag dessvärre passiviserar - även när det sker med de bästa avsikter, stor välvilja och önskan att hjälpa. Vi bidrar till att människor tror att någon annan ska lösa deras problem. När det är varje människa själv som måste hitta sin väg....

Begreppet rehabilitering är både luddigt och förföriskt. Vad är det egentligen man menar med rehabilitering? Studier som visar att människor som fått s.k. rehabilitering kommer tillbaka till arbete mindre än de som inte fått det. Och jag förstår det - det hänger på den passivisering det innebär att rehabiliteras. Avsikten är att åtgärderna ska aktivera men tyvärr - effekten blir ofta motsatt. Arbetslivets allt större krav på effektivitet, det finns inga reträttplatser för äldre, inga lätta jobb, att kvinnorna fortfarande har dubbelarbetet, att kraven på hög materiell levnadsstandard stiger främst vad gäller boendet och kräver heltid av folk som har för mycket omkring sig för att orka heltid - det är några orsaker till våra höga sjukskrivningstal. Tror jag.... Det överorganiserade samhället med sjukvårdens alla olika delar, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och soc för sig med olika regler, definitioner och samma personer som man jobbar med, skickar mellan sig . I Norge har de varit kloka nog att slå ihop FK och AF till en myndighet som dessutom samarbetar med soc. Och mitt i allt detta den enskilda människan. Se människan... Jag försöker göra det. Och det barmhärtigaste för många är väl ändå att jobba. Eller? Studier visar att man dör tidigare om man är sjukskriven för diagnoser, som inte alls är livshotande i sig. Förlust av självkänsla och sammanhang, mening - det är dödligt. Vara - göra. Det är balansen, som är viktig.

Och visst far många illa just nu när rutinerna stramas upp. Som känner ifrågasättandet - ibland motiverat, ibland inte. De som behöver få en andningspaus, men inte får det. Men det är just det där - Var går gränserna? Svåra frågor...som vi måste ta ställning till. FK kan vara byråkratisk. Men kan man få ett nära och förtroendefullt samarbete per telefon och med avstämningsmöten, så brukar det funka mycket bra, det är min erfarenhet. Nyligen figurerade min syster Eva Jansson i Sörmlands Nyheter med anledning av en kvinna med diabetes, som inte fick godkänd sjukskrivning under graviditet. Eva är barnmorskan som "blev jättearg". http://www.sn.se/parser.php?sect1=101&sect2=157&id=173677 Det känns väldigt märkligt att bli ifrågasatt när man själv ser en så seriös anledning till sjukskrivning.

Försäkringssystemets konstruktion betyder mycket - det märks i Holland där sjukskrivningarna avmedikaliserats och därmed halverats! Min erfarenhet är densamma som i Holland - att ett nära samarbete mellan vård och arbetsgivare kan lösa mycket och hjälpa människor att bli kvar i arbete även med medicinska problem.

Gun-Britt Karlsson

Gynekolog i 8 år. Företagsläkare i 27 år.

2002 - 2007 jobbat huvudsakligen med försäkringsmedicinska utredningar.

Jobbar sedan i våras både med vanlig företagshälsovård och försäkringsmedicinska utredningar.