Vårdetik - grundprinciper
Etiska normer som har en allmängiltighet utifrån att de är föremål för enighet och acceptans inom sjukvården

Etik utgår från tanken om att människan har ett förnuft och ett samvete som kan hjälpa oss att välj handlingar som är "det rätta att göra".

Autonomi
Individens rätt till självbestämmande - förmåga till "självstyre, dvs förmågan att inse konsekvenserna av valt beteende och ansvaret för detsamma. Autonomi innebär också frihet att välja - det man själv gör - inte vad andra ska göra. Man kan säga att autonomiprincipen är i motsatsförhållande till paternalism där den andre ses som ett objekt för att uppnå egna motiv. Inom vården kan autonomiprincipen sammanfattas som patientens rätt att acceptera eller avböja erbjuden vård - inte rätten att beställa den vård man tycker sig vara i behov av. Vårdpersonalen är däremot skyldig att informera patienten om ohälsotillståndet och behandlingsmöjligheter på ett sådant sätt att patienten ska kunna ta ett eget beslut. För det behövs kommunikation utan maktutövning och respekt för individens val.

Rättvisa
Var och en ska erhålla behandling eftr medicinskt behov och oberoende av kön, ras, förmågor och funktion. Rättvisa kan dock vara svårt att uppnå i en värld med begränsade resurser och där prioriteringar måste ske för att resurserna ska användas optimalt. För att kunna motivera en prioritering behövs en tydlig etisk diskussion vilka principer man tagit hänsyn till. 

Godhetsprincipen – ”Att göra gott”
Vad kan vara mer självklart än att det är bra att göra gott? Denna princip återkommer i de flesta religioner och livsåskådningar: ”Så som du vill bli bemött skall du bemöta andra” – den gyllene regeln.
Godhet är det största vi kan erbjuda vår omvärld. Genom att göra gott och verka för godhet sprider vi denna tanke/handling vidare. Många studier har visat att godhet är ”smittsamt”. Genom att vara snäll mot en medmänniska kan vi få godheten att sprida sig. Någon som blir vänligt bemött blir glad och sprider denna känsla vidare. Svårare än så är det inte, men tänk på att det är handlingen som räknas och inte tanken! Kloka, själviska människor bryr sig om andra och slösar med beröm och uppmuntran, de hjälper sina medmänniskor så gott de kan. Resultatet blir ofta att de själva gynnas, det goda studsar tillbaka.
Godhet är nedärvt i våra gener och har inneburit en överlevnadsfördel för den mänskliga arten. Alla kan vara snälla eller goda, men det kan som bekant ibland vara en konst. Med träning kan det dock bli bättre. 

Men hur gör vi när det uppstår konflikt mellan det som är gott och ont? Att göra gott kan i förlängningen innebära att handlingen får negativa konsekvenser. Att göra så kallade ”björntjänster” vill väl ingen? Man måste ibland överväga vad som faktiskt är gott. Hur hjälper jag den här individen bäst? Ibland kan det betyda att den vi möter upplever en handling som ond, fast det i förlängningen leder till något gott. Vad som då är gott måste vi själva bedöma med hjälp av vårt intellekt och tidigare erfarenheter. 

Inte skada
Att inte åsamka skada kan verka som en självklar värderingsprincip. Principen innebär att man inte agerar så att andra skadas eller riskerar att bli skadade. Men principen omfattar även att vi inte ska låta bli att agera om detta är ett sätt att undvika skada. Utgångspunkten är att lidande är något ont och om flera handlingsalternativ finns, så ska man välja den handling som minimerar skada och lidande. 

Skulle en värderingskonflikt uppstå vägs aktuell skada mot framtida nytta – ett resonemang utifrån konsekvensetik. Härmed kommer även en invägning av långsiktig respektive kortsiktig konsekvens av valt beteende; Om jag väljer undan skada nu, leder det då ändå till skada senare och vilken konsekvens är i så fall den mest omfattande och betydelsefull? 

Inte skada -principen hänger nära samman med principen att göra gott. Inte skada är dock en negativ uppmaning som att inte göra något eller utsätta någon för något ont, t ex ”inte ljuga”, ”inte åsamka lidande” medan Göra gott- principen å sin sida är en positiv uppmaning till att handla. 

Vid diskussioner om principen att inte skada brukar man exemplifiera med det etiska dilemmat kring dödshjälp. En annan viktig princip som fått betydelse för denna diskussion är dubbeleffektsprincipen. Principen innebär att det inte alltid är förbjudet och oetiskt med åtgärder som kan ha skadliga effekter. Jag får som behandlare inte aktivt verka så att en patient dör men är skyldig att ge smärtlindring till en döende patient även om en effekt av medicineringen kan bli att döden sker snabbare. Det avgörande är uppsåtet med min handling, i detta fall att minimera lidande. 

Övriga principer
Dygdetik: (ex. Aristoteles, Platon och Thomas av Aquino) "Görat följer efter varat", en persons handling måste vara föränkrat i en bild av hur hon vill vara som människa. Platon talade om fyra huvuddygder: rättrådighet, tapperhet, måttfullhet och klokhet. Inom teologin är dygderna tro, hopp och kärlek.
Karaktärsdygder är egenskaper som utvecklas genom upprepat utförande av "goda vanor". Dvs, dygder kan och ska läras in. Det kan vara inom familjen, i skolan, i sportlaget, i arbetsgruppen eller det egna närområdet. Exempel på moraliska beteenden/dygder är mod, besinning, frikostighet, stolthet, ambition, godlynthet, vänlighet, uppriktighet, kvickhet och rättrådighet. De kan ses som balansakter mellan andra egenskaper.
Mod är en balansakt mellan övermod och feghet.
Besinning är en balansakt mellan tygellöshet och okänslighet.
Frikostighet är en balansakt mellan slösaktighet och snålhet.
Stolthet är en balansakt mellan fåfänga och överdriven ödmjukhet.
Intellektuella dygder kan vara vetande, kunnighet, klokhet, insikt, visdom och förståelse.
En dygdig handling är en sådan handling som en dygdig person skulle upprepa och är ett uttryck för dygden den representerar.
Vår tids ytlighet kan bekämpas med dygder såsom frimodighet, anspråkslöshet, civilkurage och självständigt omdöme.

Konsekvensetik: Att utvärdera de långsiktiga effekterna av en handling för att undvika kontraproduktiva insatser.
Pliktetik: 
Den gyllende regeln: "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er det skall ni också göra för dem" ( NT, Matteus 7:12)
Comments